Blandade känslor, det gamla och det nya mitt i ett mellanting. Mellanrum, avsats. Dags för ett hopp? Tror inte det, jag vill lurpassa mer. Veta mer, men lugnare. Saker är för snabba och intensiva för mig. Min nyckel hade svårt att tro, men tror mig, det finns tydligen gränser för mig med. De finns bara djupare än andras. Men som det är nu, väcks det en rädsla hos mig. Jag behöver helt enkelt mer tid. Får tala om, lyssna och verkligen hålla fast vid det. Man behöver inte springa när något är permanent.
Sedan behöver jag lugn för att smälta allt, för att känna efter riktigt och för att ta hand om mig själv, mitt hem och mitt skapande.
Det behövs...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar