fredag 11 september 2009

Reaktion

Jag har berikats med en gigantisk vattenblåsa under höger fot och ett par mindre under vänster. Detta efter att under hela dagen igår varit ute och gått i alldeles för stora skor. Så mitt fokus går till att varje gång gå på utsidan av höger fot och inte sätta ner den ordentligt. Allt för att den där feta vattenblåsan inte ska spricka. Har ni varit med om att spräcka en vattenblåsa? Inte det trevligaste alls. Jag känner även starkt obehag med allt som innebär skador på huden. Allt. Jag ryser och mår illa. Kan även ha mardrömmar om det. Skador på huden, att spy och stora grävmaskiner etc är vad jag känner starkt obehag för. Dock så är det inte så starkt att man skulle kunna kalla det fobi. Men ändå, blä!

Läste ett inlägg på ett forum jag reagerade negativt om. Det var generaliserande och gav rådet till någon annan att hålla sig undan från en person just för att den personen har en diagnos. Så har en person en psykisk störning så gör andra bäst i att hålla sig borta från den personen? Är det bäst att psykiskt sjuka personer bara håller sig till andra psykiskt sjuka? Kan det då inte bli så att personer triggar igång varandra? Att olika symptom, beteenden och handlingar som egentligen kan hanteras får fritt utlopp och eskaleras? För att det på något sätt blir ok? Ingen insyn i hur man egentligen kan hantera saker? Ingen chans till att bredda sin värld med annat än andra typer av osunda tankar och beteenden?

Däremot så kan jag hålla med om en annan sak som skrevs i det inlägget och det är att läsa på. Det kan vara bra att ha förståelse för vad en person man vill ha i sitt liv har att hantera. Det är även olika från person till person. Den psykiska störningen är inte personen, däremot så är det en del i vem personen är. Och läs inte bara på, fråga och prata om det med personen och lyssna på vad den säger. Det är smärtsamt att bli dömd och bortvald. Fast om någon gör det innan man har påbörjat något så är det ändå inte den man är som blir bortvald utan vad den andra tror att man är, kan eller att den inser sina egna begränsningar. Men om man påbörjar något och den andra sedan ångrar sig, vill inte vara med mer DET sårar som fan. Eller bara vill vara vänner i tron att det är mindre jobb EFTER en påbörjad kärleksaffär. Det är svårt att anamma öppet köp-mentaliteten på människor, på känslor utan att det lämnar märken, sår och ledsamheter. Vill man ha lugn och ro, ge då fan i att leka med troll! Det finns ett lugn mitt i allt kaos med, men det tar sin tid att infinna sig och även efter att det finns så kommer ett troll alltid att vara ett troll. Med allt vad det innebär. Bra som dåligt.

Inga kommentarer: