Kraschade tystnade med sms. Dagen efter, med bilder på skapelser och sedan ord via msn. Utgå inte alltid från att jag är helt säker på vad jag vill. Snapp så ändrar jag mig. Huvudvärk. Missförstånd. Känner mig inte riktigt förstådd. "Jag förstår". Men inget mer just vad som blir förstått. Vi talar olika språk och ingen av oss har ett lexikon. Behövde nog mer utagera lite. Har varit så tyst så tyst. Även för mig själv. Paus-knapp intryck. Men nu förstår jag lite vad jag nog vill. Inte välja någon väg alls utan göra om. Typ. I rekordfart blev det en krasch och ett tumult som inte lagt sig än. Min lösning är att göra om. Varför inte? Att lära känna varandra på nytt, fast nu i lugn takt.
Hej vad heter du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Jag heter Herr Sandslott.
Stranden är stor och vattnet varmt. Vad sägs om att leka lite med sanden och se vad den bygger?
Det går bra att använda händerna om du inte har vare sig hink eller spade.
Men kom ihåg tidvattnet. Det kommer in och slätar ut allt. Så att man kan bygga nytt.
Om och om och om igen.
Hej Herr Sandslott.
Trevligt att du har hittat hit till min blogg.
Låter trevligt med en stor strand och varmt vatten. Jag kan nämligen vara något av en badkruka...
Man kan bygga utan redan bestämda verktyg, använda en platt sten och annat man kanske hittar i närheten?
Jag känner till tidvattnet, men ofta har jag redan begett mig för att hitta en ny strand att bygga något nytt på när det kommer.
Men är stranden behaglig (mycket solskyddskräm och skydd från solen tack), och sanden lätt att bygga med så är det mycket möjligt att jag stannar kvar för att utveckla mitt byggande än mer. Nya utmaningar och nya erfarenheter är sällan fel.
Förresten fina naturbilder du har på din blogg. :)
Skicka en kommentar